Felsökning av sprickor i betongplatta: orsaker och åtgärder

Sprickor i en betongplatta skrämmer många, men alla sprickor är inte farliga. Här får du en praktisk genomgång av vanliga orsaker, hur du bedömer allvarlighetsgrad och vilka åtgärder som faktiskt fungerar. Målet är att du ska kunna välja rätt nästa steg – egen åtgärd eller hjälp av fackman.

När är sprickan ett problem?

De flesta sprickor beror på krympning och är framför allt estetiska. Varnar gör sprickor som växer, sprickor med nivåskillnad (sättning), eller sprickor som släpper igenom fukt. En tumregel i bostadsmiljö är att hårfina sprickor under ca 0,3 mm sällan påverkar bärighet, medan bredare, sneda eller korsande sprickor kan tyda på rörelse i undergrunden. Mät sprickbredd, följ utvecklingen över tid och notera fuktbelastning, golvvärme och belastning från väggar eller maskiner.

Vanliga orsaker till sprickor

Betong rör sig. Under härdning krymper materialet, vilket kan ge krympsprickor om uttorkning sker för snabbt eller om gjutningen saknar korrekt härdning. Temperaturväxlingar och långa, obrutna ytor utan rörelsefogar (dilatationsfogar) skapar spänningar som spräcker plattan.

Sättningssprickor uppstår när marken under plattan rör sig, ofta på grund av bristfällig komprimering, organiskt material i fyllningen eller förändrade fuktförhållanden. Frost, läckande dagvatten eller felaktig dränering kan skada det kapillärbrytande lagret och orsaka ojämna rörelser.

• Plastisk krympning: tidigt efter gjutning vid drag/sol och otillräcklig härdning.
• Torkkrympning: veckor–månader efter gjutning, förstärks av hög vct (för mycket vatten).
• Termiska rörelser: stora ytor utan fogar, snabb avkylning.
• Sättning i mark: otillräcklig komprimering, svag eller ojämn undergrund.
• Belastning och urtag: tunga punktlaster, håltagning, installationer (t.ex. golvvärme) nära ytan.

Felsökningssteg: så undersöker du plattan

Börja enkelt och systematiskt. Dokumentera sprickornas läge med foton och rit ett rutnät över ytan. Markera längd och mät sprickbredd i millimeter med sprickmätare eller bladmått. Notera när sprickan uppkom och om den förändras med årstid eller temperatur.

• Kontrollera planhet: lägg en rätskiva tvärs över sprickan. Finns nivåskillnad tyder det på sättning.
• Fuktindikering: tejpa plast över sprickan 24 h. Kondens eller mörkfärgning antyder fuktvandring.
• Ljudtest: knacka med hammare. Ihåligt ljud kan tyda på delaminering eller dålig vidhäftning.
• Lokalisera installationer: säkerställ var golvvärme/el ligger innan sågning eller fräsning.
• Ytklassning: hårfin/hårspricka, rak/snedd, går den genom väggliv eller avslutar i hörn?

Åtgärder för olika spricktyper

Små, stabila krympsprickor kan ofta lämnas eller fyllas i med cementbaserat reparationsbruk eller polymermodifierad massa för att hindra smuts och fuktvandring. Öppna först sprickan lätt till ett V-spår med vinkelslip (dammutsug!), dammsug rent, prima enligt produktblad och fyll. Släta och efterbehandla ytan.

Rörelsesprickor kräver först kontroll av orsaken. Vid stora ytor utan fogar kan du såga in en kontrollerad rörelsefog och fylla med elastisk fogmassa. Vid sättning måste undergrunden stabiliseras – exempelvis genom förbättrad dränering, återkomprimering nära kantbalk eller injektering/understoppning. Sprickor i bärande partier kan kräva armeringsförstärkning eller injektering med epoxy/cement, utförd av fackman.

• Hårfina, torra sprickor: rengör, prima, fyll med finspackel/reparationsbruk; slipning och ytbehandling.
• Sprickor med rörelse: skapa styrd fog, använd elastisk fogmassa; undvik stum spackling som ändå spricker.
• Sättningssprickor: åtgärda dränering/fyllning, stabilisera underlag; reparera först när orsaken är hanterad.
• Fuktrelaterade sprickor: säkerställ kapillärbrytning och ångbroms; använd diffusionsöppna ytskydd i marknära lägen.

Materialval och kvalitetskontroll

Välj reparationsbruk med rätt tryck- och draghållfasthet samt kompatibel elasticitetsmodul med den befintliga betongen. För injektering: epoxy vid täta, bärighetskrävande sprickor i torr miljö; cementbaserat system i fuktigare miljö eller där viss ånggenomsläpplighet krävs. Håll dig till leverantörens blandningsförhållande, temperaturspann och öppentider.

Underlag ska vara rent, bärkraftigt och matt fuktigt om produkten kräver det. Gör en enkel vidhäftningskontroll efter härdning genom att skrapa i kanten; lagningen ska sitta hårt och släppa genom brott i bruket snarare än i gränsskiktet. Innan golv läggs ovanpå platta, kontrollera relativ fukt (RF) enligt gällande branschpraxis och följ BBR:s krav på fuktsäkerhet.

• Mät sprickbredd före/efter åtgärd och följ upp efter 1–3 månader.
• Kontrollera temperatur och RF under arbetet; undvik drag/sol som ger snabb uttorkning.
• Skydda nylagade ytor mot trafik tills de nått angiven hållfasthet.

Förebygg framtida sprickor

Grunden för en sprickfri platta är rätt uppbyggnad: kapillärbrytande lager (t.ex. 150–200 mm dränerande material), noggrann komprimering i skikt, cellplastisolering med rätt bärighet och väl dimensionerad armering. Planera rörelsefogar vid stora ytor och vid genomföringar, och kapa förtida krympning med sågade fogar i tid.

Vid gjutning: håll vattencementtalet lågt, vibrera korrekt, och härda noggrant med plast, vatten eller härdningsmembran i minst flera dagar. Skydda mot direkt sol, vind och frost. Märk ut och dokumentera golvvärmeslingor och el innan efterarbete.

• Rörelsefogar: placera med 4–6 m mellanrum på stora plattor och vid geometrier/hörn.
• Härdning: påbörja direkt när ytan bär, fortsätt tills ytan inte riskerar snabb uttorkning.
• Dränering: led bort yt- och grundvatten; underhåll dagvatten och stuprör.
• Belastning: undvik tunga punktlaster nära kantbalkar utan kontroll av bärighet.
• Underhåll: inspektera sprickor årligen; täta små öppningar för att hindra fukt och saltinträngning.

När du är osäker – särskilt vid växande sprickor, nivåskillnader eller fuktproblem – anlita en byggteknisk sakkunnig. En enkel platsbesiktning med mätningar kostar mindre än följdfel i bärande konstruktioner eller fuktskador i inredning. Med rätt diagnos väljer du rätt insats första gången.